Det finns många allmänna skäl, från olika experter, debattörer, organisationer, myndigheter och media, för att lyfta ut Ostlänken ur nationella planen, och ta ett omtag på hela projektet.
11 december 2024 klubbade riksdagen infrastrukturpropositionen för 2026 – 2037 och ett totalbelopp för investeringarna. Först i senare skede ska beloppet delas upp på de olika projekten. Regeringen har dock sagt att Ostlänken får inte kosta ett öre mer än 91,4 miljarder kr i 2021 års penningvärde. Det är nu lika med 112 miljarder kr, ungefär en tiondel av hela infrastrukturpropositionens budget (fram till 2037) och som riksdagen klubbade strax före jul 2024.
Här är en lista över Trafikverkets egna analyserade nackdelar med Ostlänken, sammanställda från deras offentliga rapporter och uttalanden:
Höga kostnader
Kostnaderna för projektet är exceptionellt höga och utgör en stor ekonomisk belastning på statsbudgeten. Uppgifterna om de höga kostnaderna härrör från analyser av Trafikverket samt ekonomiska bedömningar från Svenskt Näringsliv och Riksrevisionen.
Källor: Trafikverkets budgetrapporter, Svenskt Näringsliv och Riksrevisionen.
Komplexitet i genomförandet
Byggandet av tunnlar och broar, särskilt i områden som Norrköping och Kolmården, innebär stora tekniska och tidsmässiga risker.
Källa: Trafikverkets projektanalyser.
Miljöpåverkan under byggtid
Projektet riskerar att störa ekosystem, vattenresurser och markförhållanden.
Källa: Trafikverkets miljöbedömningar.
Osäker efterfrågan på snabbare resor
Det är oklart om resenärer faktiskt kommer att utnyttja den begränsat snabbare pendlingen i den omfattning som förväntas.
Källor: Trafikverkets egna trafikprognoser, Järnvägar.nu.
Lång genomförandetid
Färdigställandet av projektet är planerat att ta flera decennier. Det fördröjer förväntade fördelar.
Källa: Trafikverkets tidsplan.
Möjliga kostnadsöverskridanden
Tidigare infrastrukturprojekt har ofta överskridit budgeten. och Ostlänken är inte immun mot detta. Enligt regeringen får Ostlänken inte kosta mera än 91,4 miljarder kronor i 2021 års penningvärde.
Källor: Trafikverkets historiska projektanalyser, Järnvägar.nu.
Risker med geologiska förhållanden
Berg- och jordförhållanden på sträckan, särskilt vid tunneldragningar, kan leda till oförutsedda komplikationer.
Källa: Trafikverkets geologiska undersökningar.
Begränsad effekt på godstransporter
Ostlänken prioriterar persontrafik, medan behovet av att transportera gods är betydande. Detta har belysts av Jernhusen och Trafikverket själva, som konstaterar att Ostlänken är designad för enbart persontrafik.
Källa: Trafikverkets analyser av transportkapacitet, Jernhusen.
Konflikter med kulturhistoriska värden
Byggandet hotar områden med högt kulturhistoriskt värde, såsom gamla vägsystem och fornminnen.
Källa: Arkeologiska rapporter från Trafikverket.
Störningar för lokalsamhällen
Byggprojektet kommer att innebära omfattande störningar för boende och företag längs den 16 mil långa sträckan.
Källa: Trafikverkets samrådsrapporter.
Svårigheter att förankra projektet lokalt
Projektet har mött kritik och motstånd från boende i berörda kommuner och direkt närboende.
Källa: Trafikverkets samrådsprocesser.
Alternativa projekt missgynnas
Fokus på Ostlänken innebär att andra infrastruktursatsningar skjuts upp eller förlorar resurser.
Källa: Trafikverkets prioriteringsrapporter.
Höga underhållskostnader
Drift och underhåll av en ny järnväg är kostsamt och binder upp resurser för framtiden.
Källor: Trafikverkets kalkyler för livscykelkostnader, Järnvägar.nu.
Markintrång och naturförluster
Betydande jordbruksmark och naturområden går förlorade till följd av byggandet.
Källa: Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivningar.
Begränsade klimatfördelar
De förväntade klimatfördelarna ifrågasätts, särskilt på grund av utsläppen under byggfasen.
Källa: Trafikverkets klimatrapporter.
Tidsförlust för parallella projekt
Andra järnvägs- och vägprojekt fördröjs på grund av resurser som avsätts för Ostlänken.
Källa: Trafikverkets infrastrukturplanering.
Minskad samhällsnytta
Det ekonomiska värdet för nationen som helhet kan vara lägre än de investeringar som krävs.
Källor: Trafikverkets samhällsekonomiska analyser, Järnvägar.nu.
Politisk osäkerhet
Projektet är politiskt omtvistat, vilket kan leda till förändringar i finansiering eller avbrott.
Källa: Trafikverkets politiska utvärderingar.
Ineffektivt resursutnyttjande
Pengarna kan användas bättre på att modernisera befintliga transportnätverk.
Källa: Trafikverkets analyser av resursallokering.
Sociala konsekvenser för boende
Lång byggtid och störningar riskerar att skapa missnöje och negativa sociala effekter.
Källa: Trafikverkets rapporter om samhällspåverkan.
Jens Erik Bergvin
Debattör och f d redaktionschef (i 25 år) vid Norrköpings Tidningar
++++++++++++++++++++++++++++
20 skäl för att göra omtag på Ostlänken
Onsdag 11 december 2024 kliubbade riksdagen infrastrukturpropositionen för 2026 – 2037 och ett totalbelopp för investeringarna.
Ostlänken nämns endast fyra gånger i den 77-sidiga propositionen och detta tre gånger tillsammans med uttrycket ”…vidta konstnadsreduceande åtgärder av projektet Ostlänken”, vilket inte ger riksdagens ledamöter speciellt stor inblick i vad som är på gång.
Fjärde gången sägs ”Trafikverkets arbete med planering och projektering för Ostlänken fortgår, men nu med ökat fokus på regionala nyttor och kostnadsreducering i stället för som en del i ett system med höghastighetsbanor.”
Här är 20 skäl för att lyfta ut Ostlänken ur nationella planen, och ta ett omtag på hela projektet.
Kostnadsexplosion
Projektet är Sveriges dyraste infrastrukturprojekt och beräknas kosta en bra bit över 100 miljarder kronor. Kritiker anser att resurserna kan användas mer effektivt för att förbättra befintlig infrastruktur. Redan nu har 10 miljarder kronor plöjts ner i projektet.
Källor: Expertanalys och offentliga debatter, Järnvägar.nu, Trafikverket.
Osäker nyttokalkyl
Många bedömare ifrågasätter om projektet ger ekonomiska och samhälleliga vinster som motiverar kostnaderna.
Källor: Svenskt Näringsliv och ekonomiska granskningar, Trafikverket.
Begränsad hastighet
Ostlänken är inte en höghastighetsbana utan en konventionell järnväg, vilket minskar de förväntade tidsvinsterna.
Källor: Trafikverket och tekniska rapporter, Järnvägar.nu.
Miljöpåverkan under byggtid
Risker för grundvattentäkten Stubbetorp-Halsbråten – Kolmårdens vattentäkt för 6 000 personer och Kolmårdens djurpark. Trafikverket identifierar att det finns potentiella risker för kontaminering av grundvattnet vid byggarbete, särskilt i känsliga områden nära täkten. Detta inkluderar risken för läckage av oljor och kemikalier från arbetsplatser samt förändringar i grundvattennivåer som kan påverka flöden och kvaliteten på dricksvattnet. Byggandet av tunnlar, broar och spår leder till betydande påverkan på lokala ekosystem och vattenresurser längs hela sträckan på 16 mil.
Källor: Miljökonsekvensbeskrivningar från Trafikverket.
Lång genomförandetid
Projektet tar totalt årtionden att färdigställa, vilket fördröjer eventuella fördelar.
Källa: Trafikverket.
Risk för överskridna budgetar
Tidigare stora infrastrukturprojekt i Sverige har ofta överskridit sina budgetar, och Ostlänken är särskilt komplex.
Källor: Historiska jämförelser, Järnvägar.nu.
Alternativa investeringar
Pengarna kan användas bättre på att renovera och förbättra befintliga järnvägssystem för att hantera nuvarande flaskhalsar.
Källor: Infrastrukturdebatt, Trafikverket.
Begränsad regional nytta
Ostlänken förväntas gynna vissa områden (t.ex. Norrköping och Nyköping) men ger marginell effekt nationellt.
Källor: Lokala samhällsanalyser, Järnvägar.nu, Trafikverket.
Minskad flexibilitet för framtida transporter
Järnvägsprojektet binder upp stora resurser som kan förhindra andra transportinnovationer. Fokuseringen på Ostlänken gör att andra innovativa lösningar inte utforskas tillräckligt.
Källor: Infrastrukturutredningar, infrastrukturdebatter, Trafikverket.
Kritik från näringsliv och kommuner
Vissa kommuner och företag har uttryckt att projektet inte prioriterar deras behov.
Källor: Offentlig debatt, Järnvägar.nu.
Arkeologiska och historiska hinder
Områden längs rutten har betydande kulturhistoriska värden som riskeras av byggandet.
Källor: Arkeologiska rapporter, Trafikverket.
Godstransporter prioriteras inte
Ostlänken fokuserar på persontrafik och förbättrar inte kapaciteten för godstransporter i tillräcklig grad. Godståg kan inte köras på Ostlänken.
Källor: Trafikverkets egna analyser, Trafikverket.
Risk för avfolkning i andra områden
Ökad koncentration till några få orter kan förvärra obalansen mellan landsbygd och stad.
Källor: Sociologiska analyser, Järnvägar.nu.
Begränsat bidrag till klimatmål
Effekt på klimatet ifrågasätts. Kritiska analyser om utsläpp under byggnation har lyfts av Naturskyddsföreningen samt av miljökonsultföretag, särskilt om byggandet leder till högre utsläpp än förväntat.
Källor: Naturskyddsföreningen, Klimatrapporter , Trafikverket.
Komplex teknisk genomförbarhet
Projektet kräver avancerade tekniska lösningar, som sprängd tunnel plus servicetunnel under Kolmårdens bergsmassiv samt borrade tunnlar ut från Norrköping och under Motala ström, vilket höjer risken för förseningar. Stora sprickbildningar i berget finns genom Kolmården.
Källa: Trafikverket.
Brister i finansieringsmodellen
Staten tar på sig en oproportionerligt stor ekonomisk risk. Projektets nyttor matchar inte alltid de kriterier som ställs av EU, vilket Trafikverket identifierat. Flera kritiker, inklusive Riksrevisionen, har pekat på att drift- och underhållskostnader underskattas.
Källor: Ekonomiska granskningar , Riksrevisionen, Järnvägar.nu, Trafikverket.
Negativ påverkan på lokalsamhället
Byggprojektet kan störa näringsliv och invånare under decennier. De lokala vägarna i Kolmårdens skogar och genom Strömsfors samhälle får en helt onormal trafik av tunga arbetsfordon. E4 får flera temporära trafikplatser för arbetsfordon och därmed sänks hastigheten längs sträckan. Trafikverket varnar även för att dödsolyckor kan inträffa.
Källor: Lokala analyser, Trafikverket.
Undermålig förankring i lokalsamhället
Vissa invånare och företag känner sig inte involverade i processen.
Källor: Trafikverkets samrådsrapporter , Trafikverket.
Tekniska och tidsmässiga risker
Trafikverkets projektledare Daniel Palm har lyft fram utmaningarna med geologi och tunneldragning i områden som Kolmården samt trafikproblem vid all byggnation inne i Norrköping. Trafikverkets egna ingenjörer har pekat på utmaningar med broar och tunnlar, särskilt i områden med svag geologi.
Källor: Trafikverket , Norrköpings kommun.
Kardonbanan måste stängas
Trafikverket anger i sin miljökonsekvensbeskrivning att konstruktionen av Ostlänken i Norrköping, inklusive området där Ostlänken parallellt med Södra stambanan/Nyköpingsbanan korsar Kardonbanan, är tekniskt och logistiskt utmanande. Dokument säger att Kardonbanan kan behöva stängas av och tillfälligt demonteras under tre år för att möjliggöra bygget. Detta gäller särskilt området där järnvägarna ska passera varandra i skärning och på olika nivåer . Trafikverket kan ännu inte säga hur denna ”gordiska knut” ska lösas utan att nya rangerbangården måste stängas (ett Alexanderhugg) samtidigt som gamla rangerbangården rivs. Experterna har haft många år på sig att lösa detta.
Källor: Trafikverket, egna frågor till Trafikverket.
Jens Erik Bergvin
Debattör och f d redaktionschef (i 25 år) vid Norrköpings Tidningar
Tel 070 37 33 135 jeb@bergvin.se
++++++++++++++++++++++++++++