Trafikverket och regeringen prövar egna beslut
– men var finns den oberoende granskningen?

Insändare i Dagens Nyheter 6 oktober 2025

Sverige står inför en av sina största infrastruktursatsningar någonsin: Ostlänken. Men bakom kulisserna döljer sig en allvarlig demokratisk och rättssäkerhetsmässig brist.

2018 fattade regeringen beslut om tillåtlighet för Ostlänken. Då var det en tjänstemän på Miljödepartementet som beredde beslutet. Denna tjänsteman anställdes sex månader senare på Trafikverkets juridik- och planprövningsavdelning – den avdelning som ansvarar för att fastställa järnvägsplanerna för Ostlänken-projektet och för övrigt alla projekt som Trafikverket planerar. Tjänstemannen har sedan dess varit anställd på avdelningen.

Kan detta vara jäv?
Jag begärde att Trafikverket prövar om detta kan utgöra jäv. Mitt argument är enkelt: om en och samma person först bereder regeringens ja till ett projekt, och därefter arbetar i den myndighet som ska granska och godkänna projektets planer, rubbas förtroendet för opartiskheten. Förvaltningslagens jävsregler är till för att skydda just detta förtroende.

Trafikverkets svar? Att inget jäv föreligger. Först kom svar från en enskild tjänsteman. Krävde då för andra gången att få ett formellt beslut, vilket erhölls. Man hänvisar till att den aktuella handläggaren inte formellt arbetat med Ostlänkens planer.
Jag anser dock att det inte är osannolikt att planprövarna sinsemellan diskuterar de olika projekten in i detalj innan de fastställs.

Regeringen både domare och part
När jag nu överklagar beslutet skickas ärendet vidare till… regeringen… som redan beslutat att Ostlänken ska byggas. Regeringen är i praktiken både domare och part.

Det här är inte bara en detalj i ett byråkratiskt regelverk. Det strider mot grundläggande principer i både svensk rätt, EU-rätten och internationell rätt:

Regeringsformen (1 kap. 9 §): All offentlig makt ska utövas sakligt och opartiskt.

Europakonventionen (artikel 6): Var och en har rätt till prövning inför en oberoende och opartisk domstol.

Århuskonventionen (artikel 9): Allmänheten ska ha tillgång till effektiva rättsmedel i miljöärenden.

Ett moment 22
Men i Sverige gäller inte detta fullt ut. Här granskar Trafikverket sina egna planer. Och när någon invänder går frågan tillbaka till regeringen… som redan sagt ja.

Detta är en rättsstatlig paradox. Ett moment 22 som gör att ingen utomstående instans kan granska huruvida jävsreglerna efterlevs i praktiken.

Frågan är större än bara Ostlänken
Ostlänken är bara ett exempel. Men frågan är principiellt mycket större:
Kan svenska folket lita på att stora statliga infrastrukturprojekt prövas med verkligt oberoende och opartiskhet?
Senaste tidens olika uppgifter om stora problem vid många av Trafikverkets projekt anser jag är ett svar på detta.

Jag menar att svaret i dag är nej. Och det är hög tid att detta uppmärksammas – av medier, jurister och politiker – innan vi bygger fast oss i en ordning där rättssäkerheten offras för att projektet ”måste fram”.

Förslag för framtiden
Om staten menar allvar med rättssäkerhet och tillit i samhällsbyggandet måste även Trafikverkets beslut tåla granskning – av flera än Trafikverket själv. Här några förslag:

Oberoende prövning
Trafikverket bör inte vara både byggherre och domare. Fastställandet av järnvägs- och vägplaner bör ligga på en helt oberoende instans, t ex en förstärkt Mark- och miljööverdomstol eller en speciell granskningsnämnd för infrastruktur.
Mark- och miljödomstolarna kan endast yttra sig om vattenverksamhet vid infrastrukturprojekt. De kan inte säga nej. De bör få en reell beslutanderätt.
Idag får de inte pröva innehållet i ett helt projekt, utan enbart vattenverksamhet.
Det innebär att de inte kan säga något om en grundvattentäkt intill järnvägsspåret, som riskerar att kontamineras av en stor arbetsyta där stenkross, massaupplag, maskiner dumprar, lastbilar, kemikalier ska finns. Exemplet jag tar upp här är hela Kolmårdens grundvattentäkt Stubbetorp-Halsbråten. Den ligger så nära som cirka 40 meter ifrån och cirka 40 meter lägre än arbetsytan. Vatten rinner neråt!

Extern granskning
Med tanke på de projekt som nu kraftigt fördyrats och till och med av skilda skäl stoppats, bör det finnas någon som har till uppgift att göra en löpande oberoende tillsyn. Kanske en instans liknande Riksrevisionen.

Offentlig kontroll
Offentliggörande av alla beslut, samrådsprotokoll, mötesanteckningar, och inte som nu att man måste begära ut det som allmän handling. Oberoende rådgivande miljösakkunniga, ekonomer, jurister ska följa de riktigt stora planerna (typ Ostlänken) under processens gång. De som är rådgivare idag är till största delen uppknutna till TRV:s inhyrda konsultföretag, t ex Sweco och därmed ”part i målet”.

Medias ansvar
Så till sist… media ska sluta med att enbart ”svälja” vad Trafikverkets projektplanerare, lokala politiker och tjänstemän säger. Media ska, särskilt på det lokala planet, göra sitt jobb med granskande journalistik.

Jens Erik Bergvin
före detta redaktionschef, Norrköpings Tidningar

+++++

Artikel i Epoch Times webb 2025-10-23, papperstidning vecka 43

Trafikverket anklagas för jäv

Kan staten vara både byggherre och domare?

Trafikverket och regeringen prövar sina egna beslut, men var finns då den
oberoende granskningen? Ostlänken är bara ett exempel. Frågan är därför principiellt mycket större: Kan svenska folket lita på att stora statliga infrastrukturprojekt prövas med verkligt oberoende och opartiskhet?