Epoch Times: Nya järnvägssatsningar kan bli olönsamma

Epoch Times:”Finns inte tillräcklig entreprenadkapacitet”

Drygt 200 fel på järnvägen – varje dag: ”Den är sjuk”

Järna – Åby (Nyköpingsbanan) och Järna – Katrineholm (Södra stambanan) är två av de värst drabbade tågsträckorna i Sverige:

Nyköpingsbanan Järna – Åby hamnade plats 21 av 168, antal fel 157 (2024), Järna – Katrineholm plats 3 av 168, antal fel 321 (2024).

Att renovera dessa banor vore bra mycket klokare än att lägga 91,4 mdr (2021 års penningvärde) på Ostlänken.

För 91,4 mdr kr kan hela svenska järnvägsnätet renoveras. Det är samma summa som Ostlänken är kostnadsberäknad till.

+++++++

Ostlänken en dyr affär med
många oroande frågetecken

Debattartikel i Norrköpings Tidningar 16 oktober 2025.

Ekot avslöjar:
Trafikverket räknade fel i tio år – järnväg gynnades: ”Iögonfallande”

Publicerat kl 05.57 15 okt 2025

Trafikverket har i ett decennium använt en felaktig modell för att räkna ut vilka järnvägssatsningar som lönar sig för samhället, kan Ekot avslöja idag.

Enligt ett internt myndighetsdokument har modellen överskattat nyttan av vissa järnvägsprojekt med upp till 20 procent och samtidigt har väginvesteringar missgynnats.

Jan-Eric Nilsson, professor emeritus vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI: ”Verkligen iögonfallande.”


För att analysera och förutsäga framtida trafikvolymer inom främst väg- och järnväg nationellt och regionalt använder Trafikverket prognosmodellen Sampers. Med hjälp av ett stort antal variabler beräknar modellen hur personresor väntas utvecklas på lång sikt.

Nu visar ett internt myndighetsdokument, som Ekot har tagit del av, att beslut om stora infrastrukturprojekt det senaste decenniet delvis vilat på felaktiga beräkningar. PM:et pekar ut en rad brister i beräkningsmodellen – som utvecklades av externa konsulter för mer än tio år sedan – och beskriver hur felen fått betydelse för resultaten.

Det mest anmärkningsvärda felet, enligt PM:et, är hur modellen har värderat restid vid tjänsteresor. Den har nämligen utgått från att höginkomsttagare värderar en tidsvinst till mellan 10 000–20 000 kronor per timme, trots att den verkliga siffran snarare ligger så lågt som 400 kronor i timmen. Kort sagt har modellen antagit att de med högst inkomster inte bryr sig om kostnaden för en tjänsteresa, bara den går snabbt – något som alltså inte stämmer.

– Det är självklart väldigt olyckligt, inte minst eftersom exemplen som vi ser i den här promemorian verkligen är iögonfallande. Det man ska vara riktigt kritisk mot är ju att det tog tio år att upptäcka. Det är ju inte bra, säger professor professor emeritus vid VTI Jan-Eric Nilsson.

Räknemodellen har också felaktig beräknat hur resenärer får göra avdrag för arbetsresor. Dessutom har den antagit att privata resor i högre grad sker mellan större och medelstora städer, när resorna i själva verket i större utsträckning går mellan hemmet och fritidshuset – i de flesta fall till fjäll- eller kustområden.

I det interna dokumentet har Trafikverkets egna analytiker granskat hur de här felen påverkat underlagen till tidigare infrastrukturbeslut. Resultatet visar att järnvägsprojekt gynnats, medan väginvesteringarna missgynnats.

En uträkning som Trafikverkets analytiker gjort visar att vissa järnvägsprojekt framstått som upp till 20 procent mer samhällsekonomiskt lönsamma än de i verkligheten är.

– Hade det varit små saker som inte har så stor betydelse, då är det ju något helt annat än när det sticker i ögonen som det gör i flera avseenden här. Det är ju inte en teknikalitet, utan det är ju en praktisk olägenhet, ett felaktigt underlag som kommer fram i vissa delar, säger professor emeritus Jan-Eric Nilsson.

Fredrik Almkvist är enhetschef på Trafikverket. Han påpekar att myndigheten numera gör på rätt sätt. Men menar att det inte är optimalt hur det varit tidigare.

– Det är givetvis allvarligt. Vi har ju analyserat vad som gått fel. Och vi på Trafikverket har tidigare haft begränsad förmåga att upptäcka vissa brister i tid, säger Fredrik Almkvist.

Varför har ni haft det?

– För att vi saknat kompetens och förmåga, helt enkelt.

Hur ser du på att det under så lång tid slagit så fel?

– Det är väl klart att det inte är positivt. Men jag väljer att se det positiva i att vi numera har koll på det här och att vi tagit det här ansvaret.

Alexander Gagliano
alexander.gagliano@sverigesradio.se

+++++

Webbtidningen Altinget 2025-10-15

+++++

Dagens Nyheter 2025-10-14

+++++

Tänkbart att Ostlänken blir som Västlänken?

Svenska Dagbladet 4 oktober 2025

++++

Dagens Nyheter 2025 09-28

Dagens Nyheter 2025-09-30

+++++

Webbtidningen Altinget 2025-10-01

Dagens Nyheter Debatt 2025-09-29